Night out.

"Rocky beach here, sandy beach five minutes that way." sa hotellagaren och pekade. Efter att ha lamnat Arambol drog vi soderut, till Anjuna beach, goa-trancens forlovade land. Vi anlande i tron att upptacka en strand fullproppad med rodbranda brittiska charter-turister och stora nattklubbskomplex. En bild som inte riktigt stamde overens med verkligheten. De forsta som moter oss pa vagen till stranden ar en grupp krigsmalade indier som under glada rop rusar mot oss med pasar innehallade pulver i alla tankbara farger. Med nod och nappe underviker vi att forvandlas till ett godtyckligt post-modernistiskt konstverk.

Det visar sig att vi har anlant mitt under vad som diffust beskrivs som "festival of colours." Kort sagt ar alla barer fulla av packade indier med hela kroppen insmord i gult, lila, gront... och alla andra farger. Erik stallde upp pa lite fargkastning, tre duschar senare ar min mage fortfarande gron.

Overlag ar Anjuna fulare och mer exploaterat an Arambol, och forst igar kvall (efter en taxiresa, lite bergsklattring och en desperat marsch over ett falt befolkat av en arg tjur.) hittade vi ett stalle med hyffsat mycket folk och med den karakteristiska trancen pumpandes ur hogtalarna.
Kvallen var ung, sa vi bestallde in varsin ol i baren for att sedan bege oss ner pa dansgolvet och skaka vara lurviga. Trodde vi.

Halvvags in i olen ropar DJn ut: "Thank you!" i hogtalarna, musiken dor och en liten indier springer fram och borjar montera ner hans utrustning. Lokalen toms pa folk. Klockan var nu 22:30. Amazing. Snuvade pa konfekten ger vi upp och aker tillbaka till hotellet glada over morgondagens resa till Cochin, Kerala. Pa aterseende.

-Erik